Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

anhörig utmattning

SVAR PÅ FRÅGESTUNDEN #5

01.

Hej Fia! Jag har tidigare haft en ätstörning och är väl lite kvar i tänket då jag är rädd för att äta vissa saker, tex vitt bröd, pasta och socker. Hur vet man vad som är en normal portion? Hur ska jag tänka för att sluta vara rädd för att gå upp i vikt?

Det här vågar jag inte svara på. Vill bara be dig att våga be om hjälp igen så du kan bli helt frisk och trygg i din relation till mat. Att känna sig rädd för att äta vissa livsmedel är inte att vara frisk. Det är ett varningstecken att ta på allvar. Om du fick hjälp tidigare, berätta för dem igen och be om hjälp. Eller berätta för någon du litar på så kan den personen hjälpa dig att få hjälp igen. Du förtjänar att må bra och vara frisk. Kram!

qoutes2-2

02.

Hej Fia! Tack för en fin och inspirerande blogg! Jag funderade på ifall du skulle kunna skriva om prestationsångest? Tips på hur man skall tackla det då det upplevs så gott som konstant? I mitt fall så behöver det inte vara ”rationell” rädsla, allt från att ha ett föredrag framför klassen, lämna in en skoltext, tala med främmande människor i sociala sammanhang med mera, innebär att paniken slår till flera veckor i förväg. Har alltid samma känsla att misslyckas och göra bort mig totalt. Skulle vara kul ifall du har några tips!

Den där förbaskade prestationsångesten. Det är fascinerande hur dränerande den kan vara. Jag har skrivit om prestationsångest HÄR och HÄR. Hoppas att det kan bidra! Och en annan påminnelse: En känsla är bara en känsla, inte fakta.

qoutes

03.

Jag har nyligen insjuknat i utmattningsdepression. Jag har läst dina tidigare blogginlägg om depression, tusen tack för alla tips! Jag vill gärna bli bättre på att säga nej eller avboka om jag märker att jag inte orkar. Men vad gör man om ens vänner inte förstår att man är trött och måste vila? Jag skulle ha träffat några vänner idag men var på tok för trött.

Jag grät hela morgonen för att jag insåg att jag inte orkar med allt jag vill. Några timmar senare fick jag panikångest, den andra attacken på två veckor. Motvilligt meddelade jag mina vänner att jag inte kunde komma. Det känns som om mina vänner inte förstår att jag verkligen är trött och inte menar något personligt. Jag skulle så gärna vilja vara social, men bara att gå till affären eller tvätta kläder känns som en utmaning…

Såhär är det: Om det finns människor i ditt liv som inte förstår eller är villiga att försöka förstå din sjukdom och situation så är det inte en vänskap som du behöver. Där du är nu behöver du människor som kan hjälpa dig, stötta och finnas. Du behöver lägga det mesta av din energi och fokus på att bli frisk. Det är det absolut viktigaste.

Vissa dagar kommer du säkert att tycka att det är skönt att träffa dina vänner för att få tänka på något annat och be dem berätta om sig själva, andra dagar kommer du att behöva ställa in med kort varsel eller få avbryta en träff för att du inte orkar mer. Det har ingenting med dem att göra, om de inte kan ta det så behöver du se er relation med nya ögon. Är det genuina vänner om de inte kan finnas för dig under den här perioden?

Att vara sjuk i utmattningsdepression innebär tyvärr att man inte kan vara samma härliga vän som förut, just nu. Som du säger så är ens energi oerhört begränsad och ibland obefintlig. Det kan betyda att relationerna kommer att vara obalanserade en tid, då dina närmaste får hjälpa dig, stötta och lyssna.

Om det är genuina relationer så kommer den andra parten att acceptera det med vetskapen om att du är sjuk och att du skulle göra samma sak för dem.

Läs gärna inläggen nedan där min sambo Kim berättar om just detta och hur han hanterade att vara nära mig som sjuk:

> Kim om att vara närstående till en utbränd, del 1.

> Kim om att vara närstående till en utbrönd, del 2.   

qoutes

04.

Jag går ofta runt och oroar mig över saker och ting. Det kan vara om så små saker som egentligen inte har någon betydelse men jag känner alltid det här ”tänk om” vilket är otroligt påfrestande. Hur lär jag mig egentligen att kontrollera mitt tankesätt? Jag får alltid höra att det bara är att ”tänka annorlunda” men hur börjar jag? 

Det är svårt att säga. Min spontana rekommendation är att prova terapi för att verkligen ge dig själv en chans att bryta det mönstret och bli tryggare i dig själv. Annars kanske du kan börja bryta ner dina tankar själv. Skriv ner vad du tänker kan hända (tänk om ….), skriv sedan ner värsta scenariot som du tror ska hända, skriv ner hur du kan hantera det om det inträffar och tillåt dig helt enkelt att ha en stund där du går igenom det du oroar dig och försöker att se på det på ett objektivt och konkret sätt.

Jag vill även be dig att söka information om GAD -Generaliserat ångestsyndrom. En vän till mig fick nyligen den diagnosen. Nu kan hon äntligen få rätt hjälp och hitta det som får henne att må bra.

qoutes

Läs mer om GAD:

> Ett test för GAD (enbart för att ge en indikation)

> Det här är GAD och det här kan man göra. 

 

LÄSARFRÅGAN

Frågan:

Man läser ofta om de som drabbats av utmattningsdepression, hur viktigt det är för dem att de närstående förstår och finns där som hjälp och stöd. Men hur gör man om ens sambo INTE förstår. Jag har försökt prata, förklara, visa artiklar, vissa av dina blogginlägg, allt för att försöka förklara hur det känns för mig (som då har drabbats av utmattningsdepression men är påväg tillbaka…hoppas jag) och vad jag behöver just nu.

Jag har oerhört svårt att be andra om hjälp och har verkligen pressat mig själv att försöka be honom om hjälp och förklara vad jag behöver just nu. Och direkt efter en sådan diskussion känns allt jättebra och jag känner mig lättad. Men nästa dag är det som bortblåst för honom och han kör på som vanligt och förstår inte varför jag behöver t e x ta det lugnt på morgonen med lite längre vila eller liknande. Vad ska jag göra? Jag älskar honom över allt annat och jag tror inte han gör det medvetet. Men det är så oerhört frustrerande…

Svaret:

Jag förstår verkligen din frustration. Det är allt annat än lätt att gå igenom en utmattningsdepression och det blir nästan ännu svårare för den en lever med eftersom det är så svårt att förstå. Jag tror att det är svårt för någon som aldrig vart där att sätta sig in i det, men det bästa en kan göra är nog att lyssna och lära sig tolka personen som är sjuk.

En del dagar kommer du behöva att han knuffar dig framåt och vågar vara lite sträng för att du ska komma vidare, medan han andra dagar måste dra hårt i din broms och helst se ditt eget bästa innan du själv gör det. Sedan är frågan hur mycket ansvar en kan lägga på sin partner, men eftersom ni delar på livet och vardagen så behöver ni dela även på den här erfarenheten.

Jag har inte ett konkret svar och det känns klurigt eftersom du har pratat med honom vid upprepade tillfällen.

Kanske prova att istället för att berätta hur det är, fråga honom om hur han upplever saker, om han kan tänka sig in i situationen, om han undrar över något, hur han ser på saken osv. Alltså prova att vända på perspektivet så att han får vara den som pratar. Det kanske är lättare än att lyssna?

Och fortsätt att säga ifrån. Har du en bra dag kan det vara lätt att glömma eftersom du ”ser ut att vara som vanligt”. Påminn honom om att även fast du har en bra dag så är du fortfarande sjuk.

IMG_0325

Vi hade en frågestund med min sambo Kim om just detta där han gav sitt perspektiv på hur det var att vara anhörig och hur han resonerade. Den kanske kan hjälpa:

> Del ett!

> Del två!

Har ni några råd eller tips så dela gärna med er i kommentarsfältet!

 

PT-Fias webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Vanja Wikström
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Hälsa
Foodjunkie
Hälsa
Träningsglädje
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Tess Montgomery
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Lifestyle
Dasha Girine
Lifestyle
Elin Johansson
Mode
Petra Tungården
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Pamela Bellafesta
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Makeup by Lina
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Chrystelle Eriksberger
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Susanne Barnekow
Hälsa
Josefines Yoga
Man
Niklas Berglind
Lifestyle
Sanne Alexandra
Man
Marcus Schuterman
Man
Viktor Frisk