Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

¨

#FAVORITER

1.

Spela spel!

Har aldrig spelat så mycket spel som den här semestern. Uno, diverse kortspel, Monopol, Alfapet, kubb och badminton har avlöst varandra. Det är roligt att spela spel! Hur kan jag inte tröttna?

Det går lite i linje med mitt löfte till mig själv den här hösten – att bli mer analog på fritiden. Vill helt enkelt minska på tiden med telefonen och greja mer med sådant här.

monopol

2.

Det här med att bejaka sin inre tant och greja med växter och blommor. En av mina främsta källor till underhållning är att plocka med pelargonerna, välja snittblommor till helgen och leta inspiration till brudbuketten på instagram.

Blir mer och mer övertygad om att jag borde bli florist eller trädgårdsmästare i mitt nästa liv för det är så roligt att hålla på med detta.

Nu väntar jag på att mina orkidéer snart ska föda nya bäbisar … (läs: blommor).

#favoriter

3.

Banankaka!

Det hela startade på Fiji förra året när de gulliga tanterna i köket bakade en av våra gamla bananer. Den var helt perfekt och sådär mjuk och smakrik. Efter det har jag vart överförtjust i allt vad banankaka heter. Jag bakar varianter, lägger med flit ut bananer som får bli riktigt svarta innan de används i smeten och det går inte att tröttna.

Det finns till och med ett recept på en naturligt glutenfri och sockerfri banankaka i min bok. 

Har ni ännu inte provat så rekommenderar jag det varmt!

banakakabanankaka

 

Klicka här för ett recept på världens godaste banankaka!

 

 

 

ÖNSKERUBRIKEN

Önskerubriken:

Skriv ett inlägg om hur din hjärna påverkats av utbrändheten. 

Att hjärnan påverkas av utbrändheten är ett obehagligt faktum. Jag har fått igenom många olika faser fysiskt som psykiskt. Nu när jag skriver detta behöver jag gå tillbaka några år för att minnas hur det verkligen har varit och då hamnar vi på den första punkten; Minnet.

I perioder har mitt närminne varit fullkomligt obefintligt.

Min sambo har många gånger fascinerats över hur jag glömt saker han berättat alldeles nyligen och hur han fått påminna mig igen och igen. Många gånger kan jag svära på mitt liv att jag inte kommer ihåg det, att jag aldrig ens hört det han påstår sig ha berättat typ igår.

Jag kan fortfarande märka av just det, att minnet inte är som det borde vara och att jag i köriga perioder får betydligt sämre minne. Detta har gjort att jag behöver skriva ner allt för att komma ihåg, sätter påminnelser och behöver anteckna allt.

Detta leder in oss på nästa; Jag kan inte ha för mycket i huvudet samtidigt. Behöver avlasta hjärnkontoret för att inte bli trött, bli stressad och få kortslutning.

Detta betyder att jag tar genvägar för att minimera belastningen.

Som att jag ställer 3-5 larm på morgonen för att vara trygg i att även om jag missar första så kommer jag komma upp av de andra. Som att jag ställer ett ”gå-larm” 10 min innan jag behöver lämna hemmet för att ha full koll på när det är dags att börja packa ihop och förbereda sig för att gå. Som att jag skriver ner precis allt i livet i listor, allt från vad jag ska handla, göra i jobbet och till vardags.

Allt från arbetsuppgifter till ”ringa tandläkaren, skriva ut papper” osv.
Andra skillnader jag märker är:

– Jag har lägre stresstålighet än innan.
– Behöver vila från intryck oftare än tidigare.
– Kan bli riktigt trött av att vara social i långa perioder.
– Har mindre energi till sociala aktiviteter och spar mer på mig själv inför folk jag inte känner för att det kostar mycket kraft att lära känna nya människor.

Just det sista kan kännas sorgligt för mig som alltid varit oerhört social. Men det kanske kommer tillbaka.

Jag märker också att sådant som jag inte är motiverad till att göra, som sådana tråkiga saker som att byta telefonabonemang, boka tider, ringa kundtjänster och liknande blir för mig ofta omöjligt och jag skjuter upp det till absurdum.

Antar att det tar så mycket energi och bidrar till en del stress vilket gör att det känns jobbigt och krävande och ja, då skjuter jag upp det.

Det var det jag kom att tänka på i första hand. Sedan har vi såklart ångest, prestationsångest, panikångest, depressionen som jag hade till och från första året som sjukskriven och en del annat.

Hur påverkas er hjärna av er utmattning, stress eller utbrändhet? Har ni märkt skillnader? Något ni vill berätta om?

 

 

 

 

VILL HA KÄNSLAN

Om den här dagen inte var tillägnad rehab för armbågarna och en långpromenad hem så skulle jag sätta på mig mina bästa underställ, kliva ut i närmaste snöklädda backe eller trapp och spurta skiten ur mig.

Ni vet när man springer sådär fort att det ilar i öronen och blodsmaken samlas i gommen. Sådär intensivt att det blir rök av andetagen och mjölksyra som dånar i benen. Jag skulle springa utan att ta tid och utan att prestera, bara för att få den där känslan.

Känslan av att verkligen ta ut sig.

intervallerintervaller-2

Jag längtar tills nästa sådant tillfälle.

 

 

PT-Fias webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Hälsa
Foodjunkie
Home
Andrea Brodin
Hälsa
Träningsglädje
Lifestyle
Dasha Girine
Man
Marcus Schuterman
Mode
Fanny Ekstrand
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Elin Johansson
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Linn Herbertsson
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Chrystelle Eriksberger
Lifestyle
Sanne Alexandra
Man
Niklas Berglind
Man
Viktor Frisk